Fredrikskyrkan – kyrkan i centrum

Vi letar oss ut på E22:an och letar oss tillbaka de 36 km in till Karlskrona, vi tar oss in till centrum och parkerar bilen vid Stortorget. Vid Stortorget tronar två kyrkor, Trefaldighetskyrkan som även kallas Tyska kyrkan då den till en början var den tyska församlingens kyrka och Fredrikskyrkan som vi skall besöka idag.

Just nu är närmiljön runt om kyrkan en byggarbetsplats, men det kommer att bli fint när det är färdigt.
Fredrikskyrkan är en kyrkobyggnad i Karlskrona Stadsförsamling och är den del av världsarvet Örlogstaden Karlskrona som finns på Unescos världsarvslista sedan 1998.

1697 beslutade kung Fredrik I att det i Karlskrona skulle byggas en stenkyrka för den svenska församlingen. Till en början kallades kyrkan för Svenska kyrkan eller Storkyrkan men när den stod färdig så beslutades det att den skulle uppkallas efter kungen Fredrik I, Fredrikskyrkan.
Från beslut till handling, redan på 1690-talet ritades kyrkan av Nicodemus Tessin den yngre men det dröjde tills 1720 innan första spadtaget för att bygga kyrkan togs. 7 september 1720 firades grundläggningen av kyrkan med pompa och ståt.
Det skulle ta ytterligare 24 år innan kyrkan invigdes 1744 och då var kyrkan ännu inte helt färdig, detta berodde på ekonomiska svårigheter under krigsåren.
Invigningen skedde i närvaro av kronprinsen Adolf Fredrik. 1758 slutfördes tornen och kyrkan fick det utseende som den har idag. Orgeln uppfördes 1764 av Lars Wahlberg i Kalmar.

1790 så var olyckan framme och Karlskrona stad stod i brand den 17 juni. Fredrikskyrkan klarade sig dock lindrigt undan lågorna. I samband med renoveringen efter branden så täcktes alla yttertaken av kopparplåt.

Flera arbeten gjordes på kyrkan under 1800-talet.
1854 tillkom predikstolen i nyklassicistisk stil, den ersatte den gamla predikstolen som ursprungligen kom från Kristianopels kyrka.
1866 bytte man ut taket.
1839 bestämdes det att Storkyrkoförsamlingen och Tyska församlingen i Karlskrona skulle slås ihop och bilda Karlskrona stadsförsamling.

1913-15 genomgick kyrkan en omfattande renovering, i samband med renoveringen så tömdes gravkamrarna under kyrkan oh de döda begravdes på gamla kyrkogården vid Drottninggatan.
1948 snyggades konsistorierummet upp och det användes som doprum.
1967-68 renoverades kyrkan igen.
1999-2000 genomfördes en omfattande yttre renovering.

2012 började man fundera på att skapa ett multifunktionellt kyrkorum och palmsöndagen 2018 så återinvigdes kyrkan med sitt multifunktionella kyrkorum.

Framme i koret finns det ett nytt altare, formgivet och utformats av Pål Svensson. Altaret är av carrera marmor och eliptiskt till formen. Dryga två meter långt och 1,3 meter brett.

Den nya dopfunten är fantastisk!
Formgiven och utformad av Pål Svensson, som även skapat altaret.
Vatten är en förutsättning för liv, överallt där det finns eller skapas liv, där finns vatten. Dopet skall alltid ske i rent vatten som en påminnelse om att vi ska vara rädda om vår miljö så att det alltid finns rent vatten till alla.
De traditionella kyrkbänkarna har ersatts med stolar designade av Åke Axelsson. Med flexibel stolsinredning så kan möbleringen anpassas efter det behov som finns.

Denna dopfunt i förgyllt trä skänktes till kyrkan då den invigdes 1744. Den är utförd (och skänkt) av skeppsbyggaren Gilbert Sheldon. Till denna dopfunt hör ett dopfat i mässing.

Predikstolen är ett arbete av Johan Adolf Hawerman och tillverkades 1854. Den omförgylldes under restaureringen i början av 1900 – talet. Till predikstolen hör även ett timglas skulpterat som en dödsängel i förgyllt trä som skänktes av skeppsbyggare Sheldon.

Den romantiska orgeln i koret.

Huvudorgeln är byggd av orgelbyggaren Lars Wahlberg i Kalmar.
Lilla riksvapnet i fasaden omringas av serafimerordens kedja. Serafimerordern är en kunglig ordern som instiftades av Fredrik I.

Information:
Informationsfolder som finns inne i kyrkan.
https://sv. wikipedia.org/wiki/Fredrikskyrkan

Foto:
E. Palmestedt

Kristianopels kyrka

Det är dags att hoppa in i bilen igen och ta sig tillbaka ut på väg 28 mot Karlskrona. Väl inne i Karlskrona ska vi gå på E22 mot Kalmar och köra cirka 36 kilometer till kusten och Kristianopel.
Kristianopels kyrka är en kyrkobyggnad i Kristianopel, Jämjö pastorat, Lunds stift.

Blekinge har varit danskt territorium och tidigare så fanns kyrkan i Avaskär, cirka 500 meter norr om Kristianopel. Den danske kung Kristian IV ansåg att Avaskär skulle upphöra som stad, år 1600, då den var svår att försvara mot de svenska anfallen. En ny säkrare stad skulle anläggas söder om Avaskär på halvön Korsaskär.
Så kom staden Kristianopel till 1603 och ungefär vid samma tid började man uppföra den första kyrkan. Den låg i stadens sydvästra del ungefär 350 meter söder om den nuvarande kyrkan. Den svenska kronprinsen Gustav Adolf såg dock till att kyrkans historia inte blev lång, Gustav Adolf intog staden 1611 och staden totalförstördes och brändes ned. Den vackra kyrkan var inget undantag.
Skam den som ger sig, 1618 tog den danske kungen intitativ till att bygga en ny kyrka, den kyrka som vi kan besöka idag. Den var inte helt färdig när den invigdes 1624 och fick namnet Heliga Trefaldighets kyrka. Dagens kyrka är lite mindre än den första kyrkan, byggd i nordisk renässansstil med trappgavelstorn. Kyrkan är unik med de sneda gavlarna i öster och väster, altaret står i öster men gavlarna följde gatornas riktning.

Nu tycker jag att vi går in!

Välkommen in!
Tidigare var kyrkan indelad i tre avdelningar, tre avdelningar som skiljdes från varandra genom skrank, en form av staket kan man säga. Dessa fanns kvar till början av 1800-talet. Skranket vid predikstolsgången är ett minne av det gamla korskranket från 1647, detta är dock ditsatt 1807.
På 1600-talet fanns det tre läktare i kyrkan, nu finns bara båtsmansläktaren kvar. Altarskranket kom till 1661.
De flesta föremål av skönhet och värde, som samlades in under Kristianopels storhetstid 1603-1679, är idag försvunna.

Den vackra korväggen med träden tillkom 1838, denne målades av Johan Eneberg, en känd bygdemästare. Trädet till höger har Blekinges vapen och det till vänster Oskar I:s krönta namnchiffer.
Altaret är i gråsten och den vackra altaruppsatsen är skulpterad i trä, tillkom 1624. Det målade träkrucifixet skänktes av Magnus Smitt 1776. Det finns tre par altarljusstakar, de största med årtalet 1612 och 1625 ingraverade är skänkta av Andreas Marckwardt från Stralsund och det minsta paret är från 1700-talet. De mellanstora och altarvaserna är skänkta av den numera nedlagda Sjukvårdsförening.
Altarduksuppsättningen med knypplad spets av Anita Titus från Kalmar och skänktes av kyrkliga syföreningen 2005.

Dopfunten är en gåva från landshövdingen i Kristianopel, Henrik Gyldenstierne 1633. Den är av grön marmor och öländsk kalksten.
Trädgrenen i järnsmide är gjord av Gustav Sjöström. Det är en så kallad dopgren där man hänger en dopduva för varje barn döps under året.

Vid den norra korväggen finner vi den så kallade kungabänken av ek, skulpterad av Erik Krabbe, landshövding i Kristianopel 1635-42. Denna bänk var avsedd för kungen och landshövdingen och byggdes på uppdrag av kungen.
Gustav Wilhelm von Gerdtens föddes i Narva 1673, kommendör och amiral, dog i Karlskrona 1754. Det är hans begravningsvapen som vi ser hängandes på den norra korväggen. Framför vapnet i korgolvet finns hans gravsten.
Predikstolen är gjord i ek och kanske av samma mästare som skapat altaruppsatsen. Predikstolen är från 1621. I nischerna finns träskulpturer av de fyra evangelisterna med deras symboler och längst till vänster finns en Maria-bild som tillkommit senare. Den åttakantiga baldakinen, 1787, kröns av den fornkyrkliga Kristussymbolen, pelikanen som göder sina ungar med sitt eget blod.

1647 omnämns ett orgelverk i kyrkan. Denna fördes 1641 till den nybyggda Karlskrona stadskyrka, Hedvig Eleonora, genom kunglig resolution. Det skulle dröja fram till 1897 innan kyrkan fick en ny orgel. Denna renoverades 1951 men 1979 fick kyrkan en ny orgel, den orgel som vi kan se i kyrkan idag.
Innan vi lämnar kyrkan… eller när vi går in så finns det möjlighet att tända ljus i ljusbäraren.

Nu är det dags att tacka för besöket och åka vidare till nästa utflyktsmål. Undrar vart vi ska åka här näst?

Information:
Informationsblad som finns inne i kyrkan

Foto:
E. Palmestedt

Sillhövda kyrka

Nu är det dags att röra på sig igen, vi lämnar Förkärla och kör tillbaka på E22:an mot Ronneby. Vi följer väganvisningen mot Tving och sedan vidare mot Holmsjö och Sillhövda kyrka.

Sillhövda kyrka ligger i Holmsjö, i den norra delen av Karlskrona kommun, och är en kyrkobyggnad i Lunds stift. Fram till 2010 var kyrkan församlingskyrka i Sillhövda församling, nu har församlingen blivit en del av Fridlevstads församling och kyrkan har blivit en av Fridlevstads församlingskyrkor.

Välkomna till Sillhövda kyrka!

Den första kyrkan i Sillhövda har anor från 1500-talet, under denna tid var det orolig och många tyckte det var långt till sockenkyrkan i Fridlevstad. Man ville hålla sig hemma. Kapellet placerades på en åker norr om Holmsjön. Rester av kapellet fanns kvar 1846, man tror att kapellet brändes ned under Erik XIV krig 1564. Det kriget gick hårt åt blekingeborna, det var inte bara kapell som brändes ned i Ronneby utspelade sig ett riktigt blodbad.

Väckelsetiden på 1700-talets senare del skapade ett behov av ett nytt kapell, 1762 tog man beslutet att bygga ett nytt kapell på Bakareboda ägor. 1767 bildades Sillhövda kapellag och året efter invigdes kapellet. 1844 blev kapellaget självständig församling, Sillhövda församling var född.

1857 så började man diskutera möjligheterna att utvidga kapellet då det hade blivit för litet för den gudstjänstfirande församlingen. Man ville bygga en ny kyrka och började samla pengar till en kyrkobyggnadskassa, det tog dock tid att besluta om en ny kyrka så kapellet var i bruk fram till 1940 då det brann ner.

Kyrkobygget blev försenat och under tiden som kyrkan byggdes så firades gudstjänsterna i församlingshemmet. Det var arkitekten Herbert Kockum som fick i uppdrag att rita den nya kyrkan. 9 september 1945 invigdes kyrkan.

Välkommen in i värmen!

Altarskåpet är i ek och är det äldsta i Blekinge. Skåpet är daterat till 1400-talets andra hälft och köptes in från Torhamns kyrka 1776. Arkitekten Kockum har byggt upp kyrkans interiör kring altarskåpet.

Mittpartiet är en framställning av jungfru Marias himmelska kröning. Flygeldörrarna har skurna bilder av de 12 apostlarna med sina attribut. Troligen så är bilderna skurna av en elev till Bernt Notke. Bernt Notke som är känd för Sankt Göran och draken i Stockholms Storkyrka.

Dopfunten är i Backarydsgranit och lika gammal som kyrkan, alltså från 1945. Dopfatet är i mässing och skänktes till kapellets invigning 1768.

Predikstolen är från 1945 och är i ek. Skulpturerna är i lind och föreställer Gudsordet genom tiderna, från Moses till Olaus Petri.

Dopträd med de döptas dopdroppar.

Vackert glasfönster på väg in i sakristian. Den heliga familjen.

Det finns en orgel där bakom ljuskronorna, orgeln är byggd av John Grönvall och har 15 stämmor delat på två manualer och pedal. Orgeln invigdes 1953.

Ljusbäraren i Sillhövda kyrka är placerad vid ingången.

Ursäkta blänket från lamporna, men här presenteras tjänstgörande präster i Sillhövda församling.

Nu är det dags att säga hejdå. På återseende!

Info:

Wikipedia sökord Sillhövda kyrka

Informationsblad som finns i kyrkan

Foto: E. Palmestedt

Förkärla kyrka – 1800-tals kyrkan med glimtar från andra epoker

Det är dags att sätta sig i bilen igen och dra söderut, vi kör väg 27 tillbaka mot Ronneby. Vi tar oss upp på E22:an och kör mot Karlskrona. När vi har passerat rondellen i Listerby är det inte långt kvar till Ronneby pastorats yttersta utpost i öster, Förkärla kyrka.
Kyrkan ligger vid Trafikverkets rastplats Förkärla,  avfarten kommer ganska snabbt och är lätt och missa. Det är inte bara en gång som jag själv har fått köra till nästa rondell för att vända för att komma till kyrkan. Det gäller att vara uppmärksam!

Välkommen till Förkärla kyrka!
Förkärla kyrka, kyrkobyggnad i Förkärla, Ronneby pastorat, Lunds stift.
Förkärla är en gammal socken, redan i början på 1200-talet var Förkärla egen socken inklämd mellan kärnsocknarna Nättraby och Listerby.
Hur kom det sig då att lilla Förkärla var egen socken?
Jo, Vambåsa var under denna tid ett så kallat danskt kongelev, en förvaltningsort. Danska kungamaktens intresse för Förkärla riktar sig dock inte till byn i sig utan man var intresserad av hamnen i Hjorthammar som ligger ett par kilometer söder om kyrkan.
Senare kom Förkärla att bli annexförsamling till Listerby.

Bebyggelsen kring kyrkan är minimal, detta beror på att Förkärla är en godsbyggd och båda byarna Stora och Lilla Vambåsa och det mesta av byn Förkärla tillhörde greve Wachtmeisters fideikommiss Johannishus. Detta utplånades under 1800-talet och jorden fördes samman till herrgården i Vambåsa under godsets eget bruk.

Förkärla kyrka är en av de 20 medeltida kyrkorna i Blekinge som helt eller delvis revs och ersattes av så kallade salskyrkor, eller ”Tegnerlador” som de lite elakt har kallats. Kyrkan var från början en tornlös gråstensbyggnad med långhus och litet rakslutet kor och något senare tillkom en sakristia i norr.
1863 – 65 renoverades kyrkan, sakristian och de båda kortväggarna revs. De kvarstående murarna förlängdes åt väster och byggdes på höjden. Tidigare fanns en klockstapel, men den revs när tornet i väster byggdes och bägge kyrkklockorna (från 1712 och 1732) hängdes där istället. I koret i öster byggdes en absid som till en början inrymde sakristian.
1938 renoverades kyrkan och då lades absiden till koret och  en ny sakristia byggdes.

Utifrån ser Förkärla kyrka ut som en typisk 1800-tals kyrka. Den som besöker kyrkan för första gången kan då ha vissa föreställningar om hur kyrkan ska se ut inuti. Ja, den är ljus och luftig som en typisk salskyrka men kyrkan hyser även glimtar från andra epoker. Bland annat möter en kalkmålning besökaren på norrväggen, denna målning kan inte ha flyttats hit till kyrkan.

Ovanför våra huvuden har vi orgelläktaren som sträcker sig tvärs över kyrkorummet, en orgelläktare har funnits här sedan 1820-talet och den nuvarande, den vi har precis ovanför oss, härstammar från kyrkans renovering 1865.
Det mest spännande med denna orgelläktare är målningen av änglar som man kan härleda till 1700-talets början. Denna målning är ett oljemålat trätak som spikats fast under orgelläktarens balkar. Detta trätak är en återanvändning av den medeltida kyrkans platta tak som revs 1865.
Detta är ganska unikt då återbruk inte var något som uppmuntrades i det radikalt förnyande 1800 – talet.

Bänkarna i kyrkan är från 1938 års renovering och restaurering av kyrkan.
Men de vackert målade bänkgavlarna är dock från 1600 – 1700 – talen och bär församlingsbornas namn.

Det är dock den här, 1200 – tals kyrkans gamla port som återfinns i den ojämna söderväggen som skvallrar om att här återfinns delar av en riktigt gammal kyrkobyggnad.
Med utgångspunkten från den närmast spetsbågiga portalen och kunskapen om att kyrkan innan 1863 har haft ett rakslutet kor och tegelblinderingar i det östra gravröset bör denna räknas till unggotikens byggnadsverk som kan dateras till mitten på 1200 – talet.

Predikstolen är också återbruk, den kommer från den gamla kyrkan. Predikstolen är från början av 1600-talet, mästaren är okänd.
Korgen är utsmyckad med skulpturer som föreställer de fyra evangelisterna.
Det var först efter reformationen som predikningarna gjorde entre i gudstjänsterna och i samband med detta började predikstolarna sättas upp i kyrkorna. Detta för att prästen skulle höras, här i Förkärla sitter predikstolen på söderväggen vid ett fönster för att prästen skulle få läsljus.

Triumfkrucifixet är kyrkans äldsta invetarie och härstammar från 1530.
Altaret med krucifix som altaruppsats, detta kors är från 1700 – talet.

Precis när man går upp i koret så hänger det på varsin sida i korvalvet vackra snidade begravningsvapen av trä med tillhörande namnplåtar och stänger.
Den ena tillhörande kammarrådet H A Löfwenskiöld som begravdes i kyrkan 1765 och det andra tillhör dennes svåger, Matthias Lilienanckar, död 1786. Dessa två tillsammans med familjemedlemmar vilar i den södra gravkammaren som finns under korgolvet.

Det finns en gravkammare på den norra sidan under korgolvet också. Den graven hyser de balsamerade liken av ryttarmästare Krägenfelt och hans hustru från säteriet Tromtö inom Förkärla socken. Den norra gravkammaren var sedan deras tid fideikommiss till Tromtö.

Dopfunten är från 1938, i röd kalksten av konstnären Conrad Carlman som har sina rötter i Karlskrona. Dopfuntens sidor är smyckade med de fyra evangelisterna. Locket är av koppar och föreställer Johannes Döparen.

Här har vi honom, Johannes Döparen.

Orgeln är från 1928, byggd av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 14 stämmor. Den ersatte den gamla orgeln från 1866 som byggdes av Anders Jönsson Åberg från Hjortsberga. Den gamla orgeln hade 6 stämmor.

I vapenhuset hänger ett votivskepp.

 

Information:
Boken Blekinges kyrkor av Lasse Larsson, 2010.
Informationsblad om Förkärla kyrka, finns att hämta i kyrkan.
https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rk%C3%A4rla_kyrka
https://www.svenskakyrkan.se/ronneby/forkarla-kyrka

Foto: E. Palmestedt

Öljehults kyrka – kapellet som blev kyrka

Efter en skön bensträckare vid Bredåkra kyrka är det dags att hoppa i bilen igen och susa iväg (självklart håller vi rekommenderade hastighetsbegränsningar!!) till nästa resmål. Vi tar höger vid infarten till Bredåkra kyrka och kör mot Ronneby flygplats, men istället för att ta vänster in mot Kallinge tar vi höger och ställer in siktet på Göteborg. Vi tar väg 27 och kör mot Tingsryd och Göteborg. Vi passerar Backaryd och Hallabro. Snart ser vi skylten som pekar mot vårt mål. Öljehults kyrka.

Öljehults kyrka är en kyrkobyggnad i byn Öljehult, Lunds stift. Församlingskyrka i Ronneby pastorat.
Här, på den här platsen i skogstrakterna av Hoby socken fanns sedan 1754 ett kapell i trä som prästen i Hoby besökte och höll gudstjänst först tre gånger om året och senare en gång i månaden.
Under 1800-talets början skedde en stor befolkningsökning i Öljehult och det bar sig inte bättre än att träkapellet inte längre räckte till för den gudstjänstfirande befolkningen. 1840 revs kapellet för att sedan återuppbyggas i en förstorad version i empirestil. Tidigare hade kapellet haft en sexkantig utformning, nu lade man till två parallella väggar så att rummet blir åttakantigt och hela nio meter längre. I söder byggdes en sakristia och i norr ett vapenhus med klocktorn som har två klockor från 1914.
Nu är det ju så att allting inte ska gå så enkelt, Överintendentämbetet i kungliga huvudstaden Stockholm hade synpunkter på ritningarna. Men församlingsbon Jon Jonssom i Skörje som var talman i riksdagens bondestånd drev igenom förslaget.
1859 blev kapellet kyrka då Öljehult blev egen församling.

Vi ska strax gå in i kyrkan, men först ska vi stanna upp och reda ut ett och annat. Hur många har koll på hur Svenska kyrkan är uppbyggd?
Svenska kyrkan har 13 så kallade stift, man kan likna det vid landskap och varje stift har en stiftstad (där biskopen som är stiftets högste chef bor), till exempel är Lund stiftstad i Lunds stift. Stiften är i sin tur uppdelade i kontrakt, varje kontrakt har en kontraktsprost som är biskopens högra hand kan man säga. Kontrakten är indelade i församlingar och pastorat. Pastoraten är en eller flera församlingar som leds av en församlingsherde/kyrkoherde. Församling är en grupp som regelbundet firar gudstjänst och har andra verksamheter tillsammans, leds av en kyrkoherde.
Är ni tillräckligt förvirrade nu för att gå vidare i storyn?

Öljehult bröt sig alltså ur Hoby församling och bildade egen församling 4 maj 1859.
1859 – 1961 var församlingen i Bräkne – Hoby pastorat för att sedan 1961 ingå i Backaryds pastorat.
1 januari 2006 uppgick Öljehult församling i det som nu är Ronneby pastorat.

SÅ… nu går vi in i kyrkan!

Välkommen in!
Det känns ljust och rymligt här inne eller hur? Det är de stora fönstrens ljusinsläpp som skapar denna känsla trots den måttliga höjden här inne.
Ibland har rummet till formen liknats vid ett skepp, och det känns lite som att sitta i en båt när man är här inne. Det finns dem som menar att detta var tanken med kyrkbyggnaden, att den skulle vara ett skepp, men det ligger nog närmare sanningen att man kunde återanvända byggdelar från det sexkantiga kapellet när man byggde kyrkan som har gett den formen av ett skepp.
Det avsmalnande koret har en avsats format som en cirkelbåge och de främre bänkarna är anpassade efter detta.
Empiren genomsyrar både kyrkans yttre och inre formspråk.

Denna altaranordning är inte den ursprungliga, över altaret hängde förr predikstolen med uppgång från sakristian som ligger vägg i vägg. En altarprydnad måste alltså ha varit mycket mindre än den som finns här idag.
Altartavlan som vi ser framför oss föreställer Jesus som undervisar i templet och är målad i Düsseldorf av den kända blekingesonen Bengt Nordenberg år 1884 på beställning av församlingen. 300 personer var med och bidrog till insamlingen för att kunna köpa altartavlan.
Inramningem med tempelfronton och toscanska kolonner är gjorda i marmorerat trä har tillkommit samma år tillsammans med de andra inre restaureringsarbeten så som nytt innertak och flyttad predikstol.

Hur många har reagerat på att kyrkan faktiskt är byggd ”på fel håll”?
Av tradition så ska kyrkor byggas så att koret med altaret står i öster… Öljehults kor och altare står i söder. Ops!

Ljusbäraren står till vänster om altaret.

Dopfunten är byggd i trä av Johannes Petters i Gäddegöl, 1910.
Vi ser även ett litet dopträd där dopänglarna hängs upp i väntan på hämtning vid dopdagsfesten.

Predikstolen är rundformad och försedd med förgyllda symboler.

Kyrkans första orgel byggdes 1883 av Nils Johan Modig, Evaryd i Bräkne Hoby. Den orgeln hade 7 stämmor. 1922 så fick kyrkan en ny orgel från Ludwigsburg, Tyskland med 8 stämmor. 1959 var det dags igen för en ny orgel, denna orgel är mekanisk och har 12 stämmor och är byggd i Kassel.

I kyrkan finns en sak som numera är ganska sällsynt, kyrkotagningspallen.
Vid de nedersta bänkarna finns en kyrkotagningspall, praktiskt anordnad att den är inskjuten under bänken men med ett enkelt handgrepp kan dras ut över mittgången.
Vad användes då denna pall till?
Här knäföll mödrarna vid kyrkotagningen, en böneakt som leddes av prästen, i vilken man tackade Gud för den nyblivna moderns återhämtade krafter och välkomnande henne tillbaka till församlingens gudstjänst.
Denna cermoni har under 1900-talet försvunnit ur gudstjänstlivet.
I de svenska kyrkohandböckerna efter reformationen finns det ingen antydan till att det skulle finnas någon form av cermoniell rening och mödrarna har inte varit förbjudna att delta i gudstjänst.
Kyrkotagningen skedde i regel fyra till sex veckor efter barnets födelse, under denna tid fick den nyblivna modern vila.

Info:
Informationsfolder om Öljehults kyrka från Ronneby pastorat.
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ljehults_kyrka
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ljehults_f%C3%B6rsamling

Foto: E. Palmestedt

Bredåkra kyrka – begravningskyrkan

Vi lämnar Möljeryds kyrka och tar höger vid vägen och kör mot flygfältet och Hasselstad. Man hinner knappt blinka när man kommer ut ur Hasselstad innan man är inne i nästa by, Bredåkra och mitt i den skarpa kurvan är infarten till Bredåkra kyrka.

Bredåkra kyrka är en församlingskyrka  i Ronneby pastorat. Pastoratet är stort och har 13 kyrkor. Bredåkra används främst för kyrkliga handlingar, främst begravningsgudstjänster. Man kan säga att kyrkan är pastoratets stora begravningskyrka.  Vid Bredåkra kyrka finns även den stora kyrkogården som har Ronnebys stadsförsamling och landsförsamlingarna som ej har egna kyrkogårdar. Här finns även kyrkogårdsförvaltningens lokaler och ett nybyggt församlingshem som även rymmer lokal som kan användas för borgerliga begravningar.

Välkommen till Bredåkra kyrka!
Man kan tro att denna kyrka är mycket äldre än den är, men för den som har ögonen med sig ser att det står 1939 på fasaden. Så den är inte så gammal som den ser ut att vara
Ritningarna för kyrkan var färdiga redan 1865 men det kom att ta 70 år av stridigheter, Kallinge och Saxemara var även dessa alternativ för var kyrkan skulle placeras. Efter 70 år hade man bestämt sig och beslut om bygge togs. Men under denna tid så hade byggnadsfonden vuxit sig så stark att man kunde uppföra tre kyrkor, samtliga invigdes samma år, 1939. Detta är unikt, jag har inte hört att något liknande har förekommit i Svergie. Varken förr eller senare.
Arkitekten Herbert Kockum ritade alla tre kyrkor. Bredåkra kyrka är uppförd i nationalromatisk stil, 1937-39.  Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tornet i väster och koret i öster. På norra sidan finns sakristian och södra sidan har kyrkogårdsförvaltningen en del av sin verksamhet. Tornet har två klockor från 1937.Sockeln är av råhuggna granitblock. Murarna är av tegel och slätputsade och vitkalkade.

Kyrkan är som tidigare nämnts intimt förknippad med kyrkogården. Kyrkogården anlades 1861. Idag finns det cirka 9000 gravplatser på kyrkogården varav de äldsta togs i bruk 1861. Planterade hängalmar och tujor, sorgträd och uppståndelseträd,  och många gravplatser som är bevarade som de ursprungligen gestaltats ger kyrkogården en känsla av reservat som förstärks av åldriga gravmonument i fantastiskt stenarbete, gjutjärn eller smide.
Kyrkogården är fantastisk och väl värt ett besök. Jag har hört att det kommer många kyrkogårdsförvaltare från när och fjärran på studiebesök till Bredåkra kyrkogård.
(Tack Kyrkokartan.se för lånet av bilden.)

Välkommen in!
Kyrkorummet är vitputsat och täcks av tre valv, ett stjärnvalv i koret och två kryssvalv i långhuset mot väster.
Altartavlan gestaltar Kristi förklaring och är målad av Tor Hörlin 1939.
Ljusbäraren i norr hamnade nästan utanför bild.

Predikstolen i norr.

Dopfunten i granit, utformad som en tunna är skapad av skulptören Wilhelm Gieseke. Den står i korets södra del.

Den första orgeln byggdes 1839 av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund och den hade 14 stämmor. Orgeln som finns i kyrkan idag är byggd 1981 av J Künkels orgelverkstad i Lund och den har 15 stämmor.

Vi tackar så mycket för besöket och styr kosan mot nästa kyrka…

Info:
Boken Blekninges kyrkor av Lasse Larsson, 2010
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bred%C3%A5kra_kyrka
https://www.svenskakyrkan.se/ronneby/bredakra-kyrkogard

Foto:
E. Palmestedt
kyrkokartan.se

Möljeryds kyrka – söndagskapellet

Vi lämnar Listerby kyrka och åker västerut på E22:an. Vi tar avfarten och åker 27:an mot Tingsryd/Göteborg. Vi följer sedan skyltningen mot Ronneby flygplats, men innan vi når flygplatsen tar vi till vänster mot Eringsboda och följer vägen till Möljeryd och Möljeryds kyrka. Det gäller att vara på alerten annars är det lätt att missa infarten. Den kommer ganska tvärt och plötsligt.

Möljeryds kyrka är en församlingskyrka i Ronneby pastorat. Kyrkan är öppen under gudstjänster och förrättningar (dop, vigsel och begravning).

Välkommen till Möljeryds kyrka!

Under 1800-talet ökade invånarantalet i trakterna kring Möljeryd och dessa hade då två mil till kyrkan inne i Ronneby. På 1890-talet planerades en ny folkskola i Möljeryd, då fick arkitekten N. O. Berlin i uppgift att utforma en byggnad som vissa söndagar och helgdagar kunde användas som gudstjänstlokal.

1894 stod byggnaden klar, byggd i trä med tvådelad skolsal och helt utan fast kyrklig inredning. Vid gudstjänst öppnades den skjutbara mellanväggen som vanligtvis delade salen och ett litet altare med krucifix sattes fram. Katedern fick tjänstgöra som predikstol.

Husets har mer kyrklig karaktär utvändigt, med sina rundbågiga fönster och takryttare med vindflöjel i norr.

En klockstapel står på tomtens östra del och det var en stor händelse när klockklangen ljöd över bygden för första gången, julafton 1912. Klockan som är gjuten i Stockholm har en fantastiskt vacker klang som inte hörts någon annanstans. Den har en ljudradie på minst en halv mil. Kyrkklockan är definitivt värd att lyssna på. Speciellt om det är kallt ute, då sjunger klockan extra vackert.

1925 togs den nya folkskolan i bruk i Möljeryd och kapellet gestaltades om till en ”riktig” kyrka 1928. Det omvänt brutna taket byttes ut till ett sadeltak och vissa fönster sattes igen. Invändigt fick kyrkan en fast kyrklig inredning.

I norr (ja, kyrkan är felvänd) markerades koret med att golvet höjdes ett par trappsteg. Kyrkan fick ett fast altare, altarring och altartavla.

Det var konstnären Gunnar Torhamn som 1928 målade altartavlan som föreställer Kristi himmelsfärd. Torhamn återvände till Möljeryd kyrka 1956 och direkt på väggen målade han det röda draperiet krönt av Guds lamm, som nu omger tavlan.

Kyrkan fick en fast bänkinredning i fyra kvarter och en predikstol på västra väggen. (Precis till höger om fotografen.)

Någon orgelläktare finns inte i denna kyrka då det är för lågt i tak. Istället byggde man ett podium i kyrkans södra del med en barriär för orgeln.

Ljusbärare finns i varje kyrka, de ser bara lite olika ut.

”I Herrens helgedom, att människors barn må finna, det nya livets läkedom” står det på den kalkformade dopfunten.

Möljeryds kyrkliga ungdomskrets skänkte dopfunten till kyrkan julen 1944 tillsammans med dopfat och dopskål i silver.

Info: broschyr som finns i kyrkan

Foto: E. Palmestedt

Listerby kyrka

Vi vänder söderut igen och åker väg 27 mot Ronneby och går sedan på E22:an mot Karlskrona/Kalmar. Cirka 10 km öster om Ronneby hittar vi Listerby kyrka.

Listerby kyrka är församlingskyrka i Ronneby pastorat, Lunds stift.

Enligt Johan Fredrik Åboms utvidgningsförslag från 1843 hade den ursprungliga kyrkan i Listerby troligen samma utseende som Edestads kyrka och Fridlevstads kyrkor.

Kyrka från 1100-talet i gråsten, rektangulärt långhus med kor och absid. Senare under medeltiden tillkom vapenhuset. 

1738 byggdes sakristian vid korets norra vägg, dessa är de äldsta delarna av kyrkan som ännu finns kvar. 

1847-49 byggdes kyrkan om helt enligt ritningar av Johan Fredrik Åbom. 1871 byggdes tornet och kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Tornet har två klockor, Storklockan från 1704 och Lillklockan från 1746. Tidigare fanns en klockstapel av Edestadstyp söder om kyrkan.

Välkommen in! Kyrkan har en härlig rymd och känns väldigt ljus och luftig.

Gunnar Torhamns absidmålning från 1950-talet är fantastisk! Målningen föreställer Kristi uppståndelse. 2008-09 fick kyrkan ett nytt fristående altare och altarringen byttes ut.

Ljusbäraren står framme i koret.

Tidigare fanns här en dopfunt av trä, den byttes ut 1950 mot denna skapelse i sandsten med baldakin. På södra korväggen finner vi också den vackra bonaden med kors och havsvågor.

Predikstolen från 1600-talet är tillverkad i ek. Den femsidiga korgen är enligt inskription målad av en Petrus Swan 1693. Gunnar Torhamn har skapat skulpturerna av evangelisterna i fälten mellan pilastrarna. Baldakinen är 7-sidig och har en förgylld duva.

Kyrkans orgel och den slutna bänkinredningen.

Kyrkorgeln i närbild.

Läktarbarriären är från 1600-talet och är prydd med bilder av de 12 apostlarna.

Läktarbarriären del 2.


Detta vackra kors som varit del av något som tidigare varit altarprydnad.
Information: 

Wikipedia. Artikel: Listerby kyrka

Foto: E. Palmestedt