Förkärla kyrka – 1800-tals kyrkan med glimtar från andra epoker

Det är dags att sätta sig i bilen igen och dra söderut, vi kör väg 27 tillbaka mot Ronneby. Vi tar oss upp på E22:an och kör mot Karlskrona. När vi har passerat rondellen i Listerby är det inte långt kvar till Ronneby pastorats yttersta utpost i öster, Förkärla kyrka.
Kyrkan ligger vid Trafikverkets rastplats Förkärla,  avfarten kommer ganska snabbt och är lätt och missa. Det är inte bara en gång som jag själv har fått köra till nästa rondell för att vända för att komma till kyrkan. Det gäller att vara uppmärksam!

Välkommen till Förkärla kyrka!
Förkärla kyrka, kyrkobyggnad i Förkärla, Ronneby pastorat, Lunds stift.
Förkärla är en gammal socken, redan i början på 1200-talet var Förkärla egen socken inklämd mellan kärnsocknarna Nättraby och Listerby.
Hur kom det sig då att lilla Förkärla var egen socken?
Jo, Vambåsa var under denna tid ett så kallat danskt kongelev, en förvaltningsort. Danska kungamaktens intresse för Förkärla riktar sig dock inte till byn i sig utan man var intresserad av hamnen i Hjorthammar som ligger ett par kilometer söder om kyrkan.
Senare kom Förkärla att bli annexförsamling till Listerby.

Bebyggelsen kring kyrkan är minimal, detta beror på att Förkärla är en godsbyggd och båda byarna Stora och Lilla Vambåsa och det mesta av byn Förkärla tillhörde greve Wachtmeisters fideikommiss Johannishus. Detta utplånades under 1800-talet och jorden fördes samman till herrgården i Vambåsa under godsets eget bruk.

Förkärla kyrka är en av de 20 medeltida kyrkorna i Blekinge som helt eller delvis revs och ersattes av så kallade salskyrkor, eller ”Tegnerlador” som de lite elakt har kallats. Kyrkan var från början en tornlös gråstensbyggnad med långhus och litet rakslutet kor och något senare tillkom en sakristia i norr.
1863 – 65 renoverades kyrkan, sakristian och de båda kortväggarna revs. De kvarstående murarna förlängdes åt väster och byggdes på höjden. Tidigare fanns en klockstapel, men den revs när tornet i väster byggdes och bägge kyrkklockorna (från 1712 och 1732) hängdes där istället. I koret i öster byggdes en absid som till en början inrymde sakristian.
1938 renoverades kyrkan och då lades absiden till koret och  en ny sakristia byggdes.

Utifrån ser Förkärla kyrka ut som en typisk 1800-tals kyrka. Den som besöker kyrkan för första gången kan då ha vissa föreställningar om hur kyrkan ska se ut inuti. Ja, den är ljus och luftig som en typisk salskyrka men kyrkan hyser även glimtar från andra epoker. Bland annat möter en kalkmålning besökaren på norrväggen, denna målning kan inte ha flyttats hit till kyrkan.

Ovanför våra huvuden har vi orgelläktaren som sträcker sig tvärs över kyrkorummet, en orgelläktare har funnits här sedan 1820-talet och den nuvarande, den vi har precis ovanför oss, härstammar från kyrkans renovering 1865.
Det mest spännande med denna orgelläktare är målningen av änglar som man kan härleda till 1700-talets början. Denna målning är ett oljemålat trätak som spikats fast under orgelläktarens balkar. Detta trätak är en återanvändning av den medeltida kyrkans platta tak som revs 1865.
Detta är ganska unikt då återbruk inte var något som uppmuntrades i det radikalt förnyande 1800 – talet.

Bänkarna i kyrkan är från 1938 års renovering och restaurering av kyrkan.
Men de vackert målade bänkgavlarna är dock från 1600 – 1700 – talen och bär församlingsbornas namn.

Det är dock den här, 1200 – tals kyrkans gamla port som återfinns i den ojämna söderväggen som skvallrar om att här återfinns delar av en riktigt gammal kyrkobyggnad.
Med utgångspunkten från den närmast spetsbågiga portalen och kunskapen om att kyrkan innan 1863 har haft ett rakslutet kor och tegelblinderingar i det östra gravröset bör denna räknas till unggotikens byggnadsverk som kan dateras till mitten på 1200 – talet.

Predikstolen är också återbruk, den kommer från den gamla kyrkan. Predikstolen är från början av 1600-talet, mästaren är okänd.
Korgen är utsmyckad med skulpturer som föreställer de fyra evangelisterna.
Det var först efter reformationen som predikningarna gjorde entre i gudstjänsterna och i samband med detta började predikstolarna sättas upp i kyrkorna. Detta för att prästen skulle höras, här i Förkärla sitter predikstolen på söderväggen vid ett fönster för att prästen skulle få läsljus.

Triumfkrucifixet är kyrkans äldsta invetarie och härstammar från 1530.
Altaret med krucifix som altaruppsats, detta kors är från 1700 – talet.

Precis när man går upp i koret så hänger det på varsin sida i korvalvet vackra snidade begravningsvapen av trä med tillhörande namnplåtar och stänger.
Den ena tillhörande kammarrådet H A Löfwenskiöld som begravdes i kyrkan 1765 och det andra tillhör dennes svåger, Matthias Lilienanckar, död 1786. Dessa två tillsammans med familjemedlemmar vilar i den södra gravkammaren som finns under korgolvet.

Det finns en gravkammare på den norra sidan under korgolvet också. Den graven hyser de balsamerade liken av ryttarmästare Krägenfelt och hans hustru från säteriet Tromtö inom Förkärla socken. Den norra gravkammaren var sedan deras tid fideikommiss till Tromtö.

Dopfunten är från 1938, i röd kalksten av konstnären Conrad Carlman som har sina rötter i Karlskrona. Dopfuntens sidor är smyckade med de fyra evangelisterna. Locket är av koppar och föreställer Johannes Döparen.

Här har vi honom, Johannes Döparen.

Orgeln är från 1928, byggd av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 14 stämmor. Den ersatte den gamla orgeln från 1866 som byggdes av Anders Jönsson Åberg från Hjortsberga. Den gamla orgeln hade 6 stämmor.

I vapenhuset hänger ett votivskepp.

 

Information:
Boken Blekinges kyrkor av Lasse Larsson, 2010.
Informationsblad om Förkärla kyrka, finns att hämta i kyrkan.
https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rk%C3%A4rla_kyrka
https://www.svenskakyrkan.se/ronneby/forkarla-kyrka

Foto: E. Palmestedt

Annonser

Öljehults kyrka – kapellet som blev kyrka

Efter en skön bensträckare vid Bredåkra kyrka är det dags att hoppa i bilen igen och susa iväg (självklart håller vi rekommenderade hastighetsbegränsningar!!) till nästa resmål. Vi tar höger vid infarten till Bredåkra kyrka och kör mot Ronneby flygplats, men istället för att ta vänster in mot Kallinge tar vi höger och ställer in siktet på Göteborg. Vi tar väg 27 och kör mot Tingsryd och Göteborg. Vi passerar Backaryd och Hallabro. Snart ser vi skylten som pekar mot vårt mål. Öljehults kyrka.

Öljehults kyrka är en kyrkobyggnad i byn Öljehult, Lunds stift. Församlingskyrka i Ronneby pastorat.
Här, på den här platsen i skogstrakterna av Hoby socken fanns sedan 1754 ett kapell i trä som prästen i Hoby besökte och höll gudstjänst först tre gånger om året och senare en gång i månaden.
Under 1800-talets början skedde en stor befolkningsökning i Öljehult och det bar sig inte bättre än att träkapellet inte längre räckte till för den gudstjänstfirande befolkningen. 1840 revs kapellet för att sedan återuppbyggas i en förstorad version i empirestil. Tidigare hade kapellet haft en sexkantig utformning, nu lade man till två parallella väggar så att rummet blir åttakantigt och hela nio meter längre. I söder byggdes en sakristia och i norr ett vapenhus med klocktorn som har två klockor från 1914.
Nu är det ju så att allting inte ska gå så enkelt, Överintendentämbetet i kungliga huvudstaden Stockholm hade synpunkter på ritningarna. Men församlingsbon Jon Jonssom i Skörje som var talman i riksdagens bondestånd drev igenom förslaget.
1859 blev kapellet kyrka då Öljehult blev egen församling.

Vi ska strax gå in i kyrkan, men först ska vi stanna upp och reda ut ett och annat. Hur många har koll på hur Svenska kyrkan är uppbyggd?
Svenska kyrkan har 13 så kallade stift, man kan likna det vid landskap och varje stift har en stiftstad (där biskopen som är stiftets högste chef bor), till exempel är Lund stiftstad i Lunds stift. Stiften är i sin tur uppdelade i kontrakt, varje kontrakt har en kontraktsprost som är biskopens högra hand kan man säga. Kontrakten är indelade i församlingar och pastorat. Pastoraten är en eller flera församlingar som leds av en församlingsherde/kyrkoherde. Församling är en grupp som regelbundet firar gudstjänst och har andra verksamheter tillsammans, leds av en kyrkoherde.
Är ni tillräckligt förvirrade nu för att gå vidare i storyn?

Öljehult bröt sig alltså ur Hoby församling och bildade egen församling 4 maj 1859.
1859 – 1961 var församlingen i Bräkne – Hoby pastorat för att sedan 1961 ingå i Backaryds pastorat.
1 januari 2006 uppgick Öljehult församling i det som nu är Ronneby pastorat.

SÅ… nu går vi in i kyrkan!

Välkommen in!
Det känns ljust och rymligt här inne eller hur? Det är de stora fönstrens ljusinsläpp som skapar denna känsla trots den måttliga höjden här inne.
Ibland har rummet till formen liknats vid ett skepp, och det känns lite som att sitta i en båt när man är här inne. Det finns dem som menar att detta var tanken med kyrkbyggnaden, att den skulle vara ett skepp, men det ligger nog närmare sanningen att man kunde återanvända byggdelar från det sexkantiga kapellet när man byggde kyrkan som har gett den formen av ett skepp.
Det avsmalnande koret har en avsats format som en cirkelbåge och de främre bänkarna är anpassade efter detta.
Empiren genomsyrar både kyrkans yttre och inre formspråk.

Denna altaranordning är inte den ursprungliga, över altaret hängde förr predikstolen med uppgång från sakristian som ligger vägg i vägg. En altarprydnad måste alltså ha varit mycket mindre än den som finns här idag.
Altartavlan som vi ser framför oss föreställer Jesus som undervisar i templet och är målad i Düsseldorf av den kända blekingesonen Bengt Nordenberg år 1884 på beställning av församlingen. 300 personer var med och bidrog till insamlingen för att kunna köpa altartavlan.
Inramningem med tempelfronton och toscanska kolonner är gjorda i marmorerat trä har tillkommit samma år tillsammans med de andra inre restaureringsarbeten så som nytt innertak och flyttad predikstol.

Hur många har reagerat på att kyrkan faktiskt är byggd ”på fel håll”?
Av tradition så ska kyrkor byggas så att koret med altaret står i öster… Öljehults kor och altare står i söder. Ops!

Ljusbäraren står till vänster om altaret.

Dopfunten är byggd i trä av Johannes Petters i Gäddegöl, 1910.
Vi ser även ett litet dopträd där dopänglarna hängs upp i väntan på hämtning vid dopdagsfesten.

Predikstolen är rundformad och försedd med förgyllda symboler.

Kyrkans första orgel byggdes 1883 av Nils Johan Modig, Evaryd i Bräkne Hoby. Den orgeln hade 7 stämmor. 1922 så fick kyrkan en ny orgel från Ludwigsburg, Tyskland med 8 stämmor. 1959 var det dags igen för en ny orgel, denna orgel är mekanisk och har 12 stämmor och är byggd i Kassel.

I kyrkan finns en sak som numera är ganska sällsynt, kyrkotagningspallen.
Vid de nedersta bänkarna finns en kyrkotagningspall, praktiskt anordnad att den är inskjuten under bänken men med ett enkelt handgrepp kan dras ut över mittgången.
Vad användes då denna pall till?
Här knäföll mödrarna vid kyrkotagningen, en böneakt som leddes av prästen, i vilken man tackade Gud för den nyblivna moderns återhämtade krafter och välkomnande henne tillbaka till församlingens gudstjänst.
Denna cermoni har under 1900-talet försvunnit ur gudstjänstlivet.
I de svenska kyrkohandböckerna efter reformationen finns det ingen antydan till att det skulle finnas någon form av cermoniell rening och mödrarna har inte varit förbjudna att delta i gudstjänst.
Kyrkotagningen skedde i regel fyra till sex veckor efter barnets födelse, under denna tid fick den nyblivna modern vila.

Info:
Informationsfolder om Öljehults kyrka från Ronneby pastorat.
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ljehults_kyrka
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ljehults_f%C3%B6rsamling

Foto: E. Palmestedt

Bredåkra kyrka – begravningskyrkan

Vi lämnar Möljeryds kyrka och tar höger vid vägen och kör mot flygfältet och Hasselstad. Man hinner knappt blinka när man kommer ut ur Hasselstad innan man är inne i nästa by, Bredåkra och mitt i den skarpa kurvan är infarten till Bredåkra kyrka.

Bredåkra kyrka är en församlingskyrka  i Ronneby pastorat. Pastoratet är stort och har 13 kyrkor. Bredåkra används främst för kyrkliga handlingar, främst begravningsgudstjänster. Man kan säga att kyrkan är pastoratets stora begravningskyrka.  Vid Bredåkra kyrka finns även den stora kyrkogården som har Ronnebys stadsförsamling och landsförsamlingarna som ej har egna kyrkogårdar. Här finns även kyrkogårdsförvaltningens lokaler och ett nybyggt församlingshem som även rymmer lokal som kan användas för borgerliga begravningar.

Välkommen till Bredåkra kyrka!
Man kan tro att denna kyrka är mycket äldre än den är, men för den som har ögonen med sig ser att det står 1939 på fasaden. Så den är inte så gammal som den ser ut att vara
Ritningarna för kyrkan var färdiga redan 1865 men det kom att ta 70 år av stridigheter, Kallinge och Saxemara var även dessa alternativ för var kyrkan skulle placeras. Efter 70 år hade man bestämt sig och beslut om bygge togs. Men under denna tid så hade byggnadsfonden vuxit sig så stark att man kunde uppföra tre kyrkor, samtliga invigdes samma år, 1939. Detta är unikt, jag har inte hört att något liknande har förekommit i Svergie. Varken förr eller senare.
Arkitekten Herbert Kockum ritade alla tre kyrkor. Bredåkra kyrka är uppförd i nationalromatisk stil, 1937-39.  Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tornet i väster och koret i öster. På norra sidan finns sakristian och södra sidan har kyrkogårdsförvaltningen en del av sin verksamhet. Tornet har två klockor från 1937.Sockeln är av råhuggna granitblock. Murarna är av tegel och slätputsade och vitkalkade.

Kyrkan är som tidigare nämnts intimt förknippad med kyrkogården. Kyrkogården anlades 1861. Idag finns det cirka 9000 gravplatser på kyrkogården varav de äldsta togs i bruk 1861. Planterade hängalmar och tujor, sorgträd och uppståndelseträd,  och många gravplatser som är bevarade som de ursprungligen gestaltats ger kyrkogården en känsla av reservat som förstärks av åldriga gravmonument i fantastiskt stenarbete, gjutjärn eller smide.
Kyrkogården är fantastisk och väl värt ett besök. Jag har hört att det kommer många kyrkogårdsförvaltare från när och fjärran på studiebesök till Bredåkra kyrkogård.
(Tack Kyrkokartan.se för lånet av bilden.)

Välkommen in!
Kyrkorummet är vitputsat och täcks av tre valv, ett stjärnvalv i koret och två kryssvalv i långhuset mot väster.
Altartavlan gestaltar Kristi förklaring och är målad av Tor Hörlin 1939.
Ljusbäraren i norr hamnade nästan utanför bild.

Predikstolen i norr.

Dopfunten i granit, utformad som en tunna är skapad av skulptören Wilhelm Gieseke. Den står i korets södra del.

Den första orgeln byggdes 1839 av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund och den hade 14 stämmor. Orgeln som finns i kyrkan idag är byggd 1981 av J Künkels orgelverkstad i Lund och den har 15 stämmor.

Vi tackar så mycket för besöket och styr kosan mot nästa kyrka…

Info:
Boken Blekninges kyrkor av Lasse Larsson, 2010
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bred%C3%A5kra_kyrka
https://www.svenskakyrkan.se/ronneby/bredakra-kyrkogard

Foto:
E. Palmestedt
kyrkokartan.se

Möljeryds kyrka – söndagskapellet

Vi lämnar Listerby kyrka och åker västerut på E22:an. Vi tar avfarten och åker 27:an mot Tingsryd/Göteborg. Vi följer sedan skyltningen mot Ronneby flygplats, men innan vi når flygplatsen tar vi till vänster mot Eringsboda och följer vägen till Möljeryd och Möljeryds kyrka. Det gäller att vara på alerten annars är det lätt att missa infarten. Den kommer ganska tvärt och plötsligt.

Möljeryds kyrka är en församlingskyrka i Ronneby pastorat. Kyrkan är öppen under gudstjänster och förrättningar (dop, vigsel och begravning).

Välkommen till Möljeryds kyrka!

Under 1800-talet ökade invånarantalet i trakterna kring Möljeryd och dessa hade då två mil till kyrkan inne i Ronneby. På 1890-talet planerades en ny folkskola i Möljeryd, då fick arkitekten N. O. Berlin i uppgift att utforma en byggnad som vissa söndagar och helgdagar kunde användas som gudstjänstlokal.

1894 stod byggnaden klar, byggd i trä med tvådelad skolsal och helt utan fast kyrklig inredning. Vid gudstjänst öppnades den skjutbara mellanväggen som vanligtvis delade salen och ett litet altare med krucifix sattes fram. Katedern fick tjänstgöra som predikstol.

Husets har mer kyrklig karaktär utvändigt, med sina rundbågiga fönster och takryttare med vindflöjel i norr.

En klockstapel står på tomtens östra del och det var en stor händelse när klockklangen ljöd över bygden för första gången, julafton 1912. Klockan som är gjuten i Stockholm har en fantastiskt vacker klang som inte hörts någon annanstans. Den har en ljudradie på minst en halv mil. Kyrkklockan är definitivt värd att lyssna på. Speciellt om det är kallt ute, då sjunger klockan extra vackert.

1925 togs den nya folkskolan i bruk i Möljeryd och kapellet gestaltades om till en ”riktig” kyrka 1928. Det omvänt brutna taket byttes ut till ett sadeltak och vissa fönster sattes igen. Invändigt fick kyrkan en fast kyrklig inredning.

I norr (ja, kyrkan är felvänd) markerades koret med att golvet höjdes ett par trappsteg. Kyrkan fick ett fast altare, altarring och altartavla.

Det var konstnären Gunnar Torhamn som 1928 målade altartavlan som föreställer Kristi himmelsfärd. Torhamn återvände till Möljeryd kyrka 1956 och direkt på väggen målade han det röda draperiet krönt av Guds lamm, som nu omger tavlan.

Kyrkan fick en fast bänkinredning i fyra kvarter och en predikstol på västra väggen. (Precis till höger om fotografen.)

Någon orgelläktare finns inte i denna kyrka då det är för lågt i tak. Istället byggde man ett podium i kyrkans södra del med en barriär för orgeln.

Ljusbärare finns i varje kyrka, de ser bara lite olika ut.

”I Herrens helgedom, att människors barn må finna, det nya livets läkedom” står det på den kalkformade dopfunten.

Möljeryds kyrkliga ungdomskrets skänkte dopfunten till kyrkan julen 1944 tillsammans med dopfat och dopskål i silver.

Info: broschyr som finns i kyrkan

Foto: E. Palmestedt

Listerby kyrka

Vi vänder söderut igen och åker väg 27 mot Ronneby och går sedan på E22:an mot Karlskrona/Kalmar. Cirka 10 km öster om Ronneby hittar vi Listerby kyrka.

Listerby kyrka är församlingskyrka i Ronneby pastorat, Lunds stift.

Enligt Johan Fredrik Åboms utvidgningsförslag från 1843 hade den ursprungliga kyrkan i Listerby troligen samma utseende som Edestads kyrka och Fridlevstads kyrkor.

Kyrka från 1100-talet i gråsten, rektangulärt långhus med kor och absid. Senare under medeltiden tillkom vapenhuset. 

1738 byggdes sakristian vid korets norra vägg, dessa är de äldsta delarna av kyrkan som ännu finns kvar. 

1847-49 byggdes kyrkan om helt enligt ritningar av Johan Fredrik Åbom. 1871 byggdes tornet och kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Tornet har två klockor, Storklockan från 1704 och Lillklockan från 1746. Tidigare fanns en klockstapel av Edestadstyp söder om kyrkan.

Välkommen in! Kyrkan har en härlig rymd och känns väldigt ljus och luftig.

Gunnar Torhamns absidmålning från 1950-talet är fantastisk! Målningen föreställer Kristi uppståndelse. 2008-09 fick kyrkan ett nytt fristående altare och altarringen byttes ut.

Ljusbäraren står framme i koret.

Tidigare fanns här en dopfunt av trä, den byttes ut 1950 mot denna skapelse i sandsten med baldakin. På södra korväggen finner vi också den vackra bonaden med kors och havsvågor.

Predikstolen från 1600-talet är tillverkad i ek. Den femsidiga korgen är enligt inskription målad av en Petrus Swan 1693. Gunnar Torhamn har skapat skulpturerna av evangelisterna i fälten mellan pilastrarna. Baldakinen är 7-sidig och har en förgylld duva.

Kyrkans orgel och den slutna bänkinredningen.

Kyrkorgeln i närbild.

Läktarbarriären är från 1600-talet och är prydd med bilder av de 12 apostlarna.

Läktarbarriären del 2.


Detta vackra kors som varit del av något som tidigare varit altarprydnad.
Information: 

Wikipedia. Artikel: Listerby kyrka

Foto: E. Palmestedt

Backaryds kyrka – Ronnebys annex

Vi åker tillbaka västerut mot Ronneby på E22:an och tar sedan av på väg 27 norrut mot Göteborg och Växjö. Efter cirka 2 mil kommer vi fram till bilbyggarbyn Backaryd och dess kyrka.

Backaryds kyrka, tidigare Heliga Trefaldighetskyrkan, är församlingskyrka i Ronneby församling, Ronneby pastorat.

Här är hon.

Innan denna kyrka byggdes fanns här ett kapell, i Ronnebys norra fjärding, 1640 invigdes kapellet som sockenkyrka i nya Backaryds annexförsamling. Kyrkan invigdes av biskop Winstrup efter bifall av kung Christian IV.

När kyrkoherden i Ronneby, Knut Hahn, dryga 40 år senare, blev biskop i Lund gjorde han Backaryd till ett eget pastorat med sin svåger som kyrkoherde. Detta skedde mest sannolikt utan kungligt beslut. Denna miss utnyttjade prosten Henschen när han lyckades att återupprätta Backaryd som annexförsamling fram till sin död 1796.

Detta hade det goda med sig att byggandet av den nya kyrkan, den vi ser idag kom igång och kyrkan invigdes 1799.

Den gamla kyrkobyggnaden revs och såldes, först blev den mangårdsbyggnad och sedan kontorsbyggnad till Ronneby hälsobrunn.

Kyrkorummet är stramt, enkelt och gustavianskt, men de stora fönstren släpper in mycket ljus och ger kyrkan rymd. Höjden och de toscanska träkolonnerna ger karaktär. 

Kyrkan är symetriskt byggd med två korta korsarmar i mitten på långhuset. Korsarmarna har haft läktare men dessa är nu rivna. Orgelläktaren i väster är dock kvar.

Kyrkan är en korskyrka men upplevs mer som en salskyrka där altaret är markerat med sitt upphöjda golv.

Altartavlan, Kristus consolator Kristus tröstaren, är målad av arkitekten Ludvig Frid 1887. Den är en kopia av professor Carl Blochs berömda målning. Målningen återfinns i flera kyrkor bland andra Ekeby kyrka och Sofia Albertina i Landskrona.

Dopfunten är kyrkans äldsta inventarium, troligtvis med anor från 1200-talet, huggen i röd kalksten. Sannolikt kommer den från Ronneby kyrka.

Predikstolen.

Ljusbäraren

I norra korsarmen står en modell som visar på hur den gamla kyrkan såg ut. Klockstapeln är den samma som idag, och den har två klockor.

Ovanför modellen över hur den gamla kyrkan såg ut finner vi den här gamla altartavlan från 1713. Bildhuggaren är okänd, men det råder inga tvivel om att denne gjort ett fantastiskt arbete. Dock saknas krucifixet, det har tagits ur sitt sammanhang och hängts upp inne i sakristian.

Backaryd ligger cirka 2 mil från kusten, så ett votivskepp känns inte helt solklart här.

Men skeppet är en örlogsman, inte ett handelsskepp, och då passar det in bättre. Indelningsverkets båtsmän fanns på sina rotar över hela Blekinge, även Backaryd. Skeppet är äldre än kyrkan, 1748, och har varit en av den gamla kyrkans prydnader.

Orgelläktaren finns som tidigare sagts kvar. Den byggdes när kyrkan fick sin första orgel 1839. Dagens orgel är kyrkans fjärde och är byggd av Hammarberg i Göteborg 1988. Orgelfasaden är från nuvarande orgels föregångare, orgeln från 1903.

Tack för den här gången och på återseende!
Info: kyrkans informationsblad

Foto: E. Palmestedt

Edestads kyrka – kyrkan vid offerkällan

Vi åker från lantkatedralen i Bräkne-Hoby österut på E22:an och vid det så kallade ”Tvingkrysset” svänger vi vänster mot Tving. Efter vägen ser vi skylten mot Edestad och svänger vänster in på den. Vi följer vägen till Edestad kyrka som kommer att dyka upp på höger hand, mitt emot gamla folkskolan.

Edestads kyrka, kyrka i Ronneby pastorats östra del, Lunds stift.

Välkommen till Edestads kyrka!

Tidigare stod här en stavkyrka i trä, men i mitten på 1200-talet byggdes den tornlösa stenkyrkan som vi ser idag, placerad på sluttningen intill offerkällan.

Inne i vapenhuset som finns i söder, finner man den här gamla porten, en gammal kyrkport kanske?

Ska vi ta och gå in? Ta det varligt, golvet lutar nedåt mot altargången. 

Koret, här har det hänt saker! Det medeltida altarskåpet är borta och det vackra taket har ersatts av ett målat platt tak. Under 1700 -talet verkar man ha gått grundligt fram. Kanske kan det ha att göra med försök med hushållningen av värmen i kyrkan? Att man byggde om taket alltså, vanligast är enligt min erfarenhet att man gör tvärt om, bygger valv inte stänger dem.

Altaruppsatsen är i rokoko och föreställer Korsfästelsen. Den är på duk och målad av I Limnell. Den sattes upp 1763 och hela altaruppsatsen fullbordades ungefär  100 år senare då altarringen monterades.

Innertaket i koret kom till 1729, den är häftig. Det är en barockmålning, Kristus med segerfanan är målad av målare Lundberg 1730 till en kostnad av 60 riksdaler.

Detta är inte Edestads gamla triumfkrucifix, eller Kornguden som de också kallas. ”Kornguden” bars i procession runt kring åkrarna för att frambringa goda skördar. Denna finns nu att beskåda på Blekinge museum tillsammans med andra medeltida träskulpturer.

Det kors vi ser här idag är ett baltiskt arbete från 1400-talet.

Kyrkan har en delvis förändrad sluten bänkinredning från 1600-talet.

Läktaren i väster tillkom på 1700-talet, men orgelfasaden kom först 170 år senare då kororgeln flyttades upp på läktaren. Dess tidigare placering vid uppgången till koret var inte helt optimal.

Predikstolen (som sitter på kyrkans södra sida) omtalas i 1665 års inventering. Mästaren är okänd, men predikstolen är ett riktigt praktexemplar. Mycket rik på detaljer.

Offerkällan, vid kyrkans norra vägg, var redan på hednatid känd för sin undergörande kraft.

Särskilt vid midsommar sökte sig många människor hit för att bli botade från allehanda krämpor. Källan var en av sydskandinaviens stora vallfartsorter.

När kyrkan skulle byggas i den nykristnade bygden, valde man platsen vid offerkällan mycket medvetet. Man ville dra nytta av offerkällans ställning som vallfartsort.

Vidare blev kyrkan rik genom att ta tillvara på de offergåvor som offrades i källan.

Info: informationsblad från kyrkan

Foto: E. Palmestedt

Bräkne Hoby kyrka – lantkatedralen

Vi letar oss tillbaka till E22:an och kör väster ut. På väg mot Karlshamn  tittar vi åt höger och ser denna fantastiska kyrka när vi har tagit av vid avfarten mot Bräkne Hoby.

Bräkne Hoby är församlingskyrka i Bräkne Hoby församling som är en del av Ronneby pastorat, Lunds stift.

Visst är hon vacker där hon står?! Hon syns vida över Hobyslätten. Hon är dock inte den första kyrkan här, 1860 revs en tornlös 1100-tals korskyrka för att ge plats åt den nuvarande kyrkan.

Denna kyrka är ett barn av sin tid och ett resultat av folkökningen. 1872 stod hon färdig med sina 1800 sittplatser (Allhelgonakyrkan inne i Lund har 2000 sittplatser, för att ge lite perspektiv), idag är det dock ”bara” 700 av dem som tillåts användas. Bräkne Hoby har ansetts vara den största lantkyrkan i Lunds stift. Kyrkan är ritad av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall i  stilimitationernas epok, därför har kyrkan fått en nyromantisk klädnad.

Välkommen in!

Wow! Var det första jag tänkte när jag klev in i kyrkan. Visst påminner kyrkan lite om domkyrkan i Lund?

Kyrkan är byggd som en treskeppig basilika där mittskeppet (där vi står nu) skjuter upp över sidoskeppens tak och bildar med sina fönsterrader en lanternin. Ett vackert överljus faller över kyrkorummet.

Kyrkan är byggd som en salkyrka utan något markerat kor, men en korabsid i öster, under tornet finns den västliga porten som är kyrkans huvudingång och här finns vapenhuset. I vapenhuset finns en av dörrarna till den gamla kyrkan uppställd.

Kyrkan har inget markerat kor, det finns dock detta halvcirkelformade altarpodium. Själva absiden tjänstgör som sakristia.

Visst är den fantastisk! Väggmålningen i absiden fungerar som altartavla. Konstnären heter Paul Höm, 1959. Kristus sitter på sin himmelska tron med handen lyft till välsignelse.

Predikstolen. Liten med tanke på kyrkans storlek, Hjortsberga är en liten kyrka men har en betydligt större predikstol.

Den äldsta och förnämsta invetarien i kyrkan är dopfunten från tidigt 1200-tal. Pjäsen är uthuggen ur sandsten från Åhus och tillhör den så kallade Maglehemsgruppen. Dopfunten flyttades med från den gamla kyrkan.

Läktarorgeln kanske inte motsvarar det man tänkt sig att möta i en så pampig kyrka som denna, men låt dig inte luras för den är ett mäktigt instrument.

Den är jämngammal med kyrkan (1872) och är i allt det väsentliga bevarad i originalutförande. 1906 utökades orgeln från 18 till 20 stämmor. 1985 gjordes en varsam restaurering av orgeln. Något mer har inte gjorts.

Orgelns fasad är ett vackert solfjädersformat piparrangemang.

Överlånghusets pelare framställs de tolv apostlarna. Här ser vi Matteus.

Ett vackert dopträd med dopänglar invid dopfunten. Vi ser även kanten på kororgeln, ett mindre orgelverk med åtta stämmor.

Ett votivskepp.

Kyrkan har mycket mer att erbjuda både i konstväg och det finns även ett Mariakapell att besöka.
Info: informationsblad om kyrkan

Foto: E. Palmestedt

Hjortsberga – Blekinges äldsta kyrka?

Vi åker vidare och tar oss cirka 12 kilometer öster om Ronnebys stadskärna. Här ute på landet i den lummiga grönskan hittar vi Hjortsberga kyrka.

På krönet av Listerbyåsen ligger ett gravfält som vittnar om kolonisation och utveckling redan innan kristendomen kom till bygden. På den östra sluttningen intill gravfältet valdes platsen för den kristna kyrkan. Troligen har det redan stått en träkyrka under missionstiden. På 1200-talets början kom den nuvarande stenkyrkan som tillhörde Hjortsberga socken. Annexet i Edestad skiljdes från moderförsamlingen.

Ingen annanstans i Blekinge finns det så många påtagliga länkar till det förgångna som här i Hjortsberga.

Kyrkans murar är byggda av kluven gråsten som är in- och utvändigt putsade. Tegel förekommer i senare delar och restaureringar av kyrkan. Kyrkan har en ovanlig övergångsform från romansk till gotisk stil, detta gör att kyrkans tillkomsttid beräknas till omkring år 1200. Det finns dem som anser att kyrkan är äldre, Blekinges äldsta, men därom tvistar de lärde. Förkärla kyrka ligger bra till för den titeln också.

Idag har kyrkan inget torn, men i västra gaveln har man gjort fynd som pekar på att det funnits ett torn alternativt planerats att bygga ett torn.

Välkommen in i vapenhuset! Vapenhuset och ingången ligger på södra sidan och kan vara från sen medeltid.

Det finns sju medeltida kyrkor i Blekinge, flera av dem kanske äldre än Hjortsberga, men denna kyrka är ovanligt rik på kulturhistoriska detaljer.

Över altaret finns en arkitektoniskt anordnad antemensale av trä och tre rundbågar, kanelerade pilastrar och tandsnittsfris, daterat till sent 1500-tal. Mycket sällsynt!

Altaruppsatsen är i barock och tillverkad i södra Småland av den kände Sven Segerwall, 1745.

Det har funnits ett senmedeltida altarskåp med totalt 10 figurer, en av dessa Helig Biskop är i en klass för sig, både i ålder och ursprung. Dessa kan dock inte ses i kyrkan, vill man titta närmare på dessa figurer får man ta sig till Blekinge museum.

Predikstolen, en praktfull pjäs i karolinsk stil. Kan upplevas som en smula stor i denna lilla kyrka. Upphovsman är bildhuggaren Åke Truedsson i Jämjö. Predikstolen skänktes till kyrkan av överste Carl Gustaf Skytte 1684.

Predikstolen sitter på kyrkans norra vägg. Jag har inte personligen funderat så mycket på det, men de flesta predikstolar sitter på norrsidan. Förr trodde man att ondskan kom från norr, Guds ord ska skydda församlingen.

Här, under läktaren, finns rester av kyrkans äldsta bänkinredning som tillkom kort efter reformationen och anses vara en av de äldsta protestantiska i landet.

Orgeln som skänktes till kyrkan i mitten på 1830-talet och vars fasad ännu pryder orgelläktaren är byggd här i Hjortsberga. Idag finns bakom fasaden ett orgelverk från Mårtensson i Lund, 1976.

Är denna dopfunt inte helt underbar?! 

Den övriga bänkinredningen är från mitten på 1600-talet och har vackert målande gavlar med innehavarens namn. Notera att kvinnorna satt i söder och männen i norr, enligt traditionen ska kvinnorna sitta i norr och männen i söder.

Bakom den lummiga grönskan på kyrkogården, på andra sidan vägen skymtas kyrkans klockstapel.

Det röda huset ”i fjärran” är församlingshemmet.
Information: informationsfolder som finns att hämta i kyrkan.

Foto: E. Palmestedt