Edestads kyrka – kyrkan vid offerkällan

Vi åker från lantkatedralen i Bräkne-Hoby österut på E22:an och vid det så kallade ”Tvingkrysset” svänger vi vänster mot Tving. Efter vägen ser vi skylten mot Edestad och svänger vänster in på den. Vi följer vägen till Edestad kyrka som kommer att dyka upp på höger hand, mitt emot gamla folkskolan.

Edestads kyrka, kyrka i Ronneby pastorats östra del, Lunds stift.

Välkommen till Edestads kyrka!

Tidigare stod här en stavkyrka i trä, men i mitten på 1200-talet byggdes den tornlösa stenkyrkan som vi ser idag, placerad på sluttningen intill offerkällan.

Inne i vapenhuset som finns i söder, finner man den här gamla porten, en gammal kyrkport kanske?

Ska vi ta och gå in? Ta det varligt, golvet lutar nedåt mot altargången. 

Koret, här har det hänt saker! Det medeltida altarskåpet är borta och det vackra taket har ersatts av ett målat platt tak. Under 1700 -talet verkar man ha gått grundligt fram. Kanske kan det ha att göra med försök med hushållningen av värmen i kyrkan? Att man byggde om taket alltså, vanligast är enligt min erfarenhet att man gör tvärt om, bygger valv inte stänger dem.

Altaruppsatsen är i rokoko och föreställer Korsfästelsen. Den är på duk och målad av I Limnell. Den sattes upp 1763 och hela altaruppsatsen fullbordades ungefär  100 år senare då altarringen monterades.

Innertaket i koret kom till 1729, den är häftig. Det är en barockmålning, Kristus med segerfanan är målad av målare Lundberg 1730 till en kostnad av 60 riksdaler.

Detta är inte Edestads gamla triumfkrucifix, eller Kornguden som de också kallas. ”Kornguden” bars i procession runt kring åkrarna för att frambringa goda skördar. Denna finns nu att beskåda på Blekinge museum tillsammans med andra medeltida träskulpturer.

Det kors vi ser här idag är ett baltiskt arbete från 1400-talet.

Kyrkan har en delvis förändrad sluten bänkinredning från 1600-talet.

Läktaren i väster tillkom på 1700-talet, men orgelfasaden kom först 170 år senare då kororgeln flyttades upp på läktaren. Dess tidigare placering vid uppgången till koret var inte helt optimal.

Predikstolen (som sitter på kyrkans södra sida) omtalas i 1665 års inventering. Mästaren är okänd, men predikstolen är ett riktigt praktexemplar. Mycket rik på detaljer.

Offerkällan, vid kyrkans norra vägg, var redan på hednatid känd för sin undergörande kraft.

Särskilt vid midsommar sökte sig många människor hit för att bli botade från allehanda krämpor. Källan var en av sydskandinaviens stora vallfartsorter.

När kyrkan skulle byggas i den nykristnade bygden, valde man platsen vid offerkällan mycket medvetet. Man ville dra nytta av offerkällans ställning som vallfartsort.

Vidare blev kyrkan rik genom att ta tillvara på de offergåvor som offrades i källan.

Info: informationsblad från kyrkan

Foto: E. Palmestedt

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.